VAD GNÄLLER JAG OM??

När jag borstade tänderna med pepsodent white now & smörjde in ansiktet med den där svindyra krämen imorse, kunde jag inte låta bli att känna ett visst förakt inför mig själv. Spegelbilden liksom stirrade mig i ögonen. Måste det hända en katastrof i världen, för att vi ska stanna upp och fråga oss vad som egentligen är viktigt här i livet?? I flera månader har jag tillåtit mig själv att konstant gnälla. Vinterdeppen har haft sitt stadiga grepp om mig. Ett evinnerligt pipande om den förbannade kylan & all den förhatliga snön. VAD GNÄLLER JAG OM??? Ingen av mina nära & kära har dött. Mitt hem har inte spolats bort. Ja, ja, jag har frusit en del. Men jag är ganska säker på att det är en lindrig plåga, jämfört med vad som idag drabbar så många stackare....

Känner mig väldigt ödmjuk inför livet en dag som denna. Mina tankar vandrar hela tiden iväg. Det som har hänt i Japan, och det som eventuellt kommer att drabba så många fler länder är fruktansvärt! Alla tankar & känslor efter den förra tsunamin kommer upp till ytan. Den ödelade så många människors liv, och fick mig att känna mig så maktlös. Jag hade många av mina nära i Thailand den dagen. Men som tur va så klarade de sig. Trots det, grät jag floder i veckor. Kunde inte annat än lida med alla dessa stackars människor som hade drabbats så hårt. Nu händer det igen!! Ingen vet ännu hur omfattande denna katastrof kommer att bli. Men en sak kan vi va alldeles säkra på....Många människor kommer att stryka med även denna gång, och tusentals kommer att stå utan hem.